Fångstgropssystemet i Glösa är hela fem kilometer långt och består av
inte mindre än 91 gropar. I Glösa finns en utställning om fångstgropar som
visar hur älgar fångades förr i tiden. Dessutom finns en stig med fyra riktiga gropar som användes under vikingatiden.
Grundutställningen är ett försök att ge en bredare kunskap om älgen som
djur och samtidigt belysa fångstgroparnas användning under några tusen
år. Här får du också information om andra jaktmetoder
och hur älgjakten
organiserades under järnålder och medeltid.
Om fångstgropar
För att fångstgroparna skulle fånga älg effektivt, grävdes många gropar i rad
med ett avstånd på 40-50 meter från varandra. Ibland är avstånden kortare
eller längre. Groparna doldes med slanor och ris. För att få älgarna att gå i
groparna byggdes också något sorts hinder eller stängsel mellan dem.
Älgarna "föstes" därmed mot de dolda groparna och fångades.
Sådana här gropar använde fångstfolket för ungefär 5000 år sedan. Då fanns bara några få gropar. För 3000 år sedan och fram till för ungefär 150 år sedan grävdes många gropar.Ungefär 15 000 gropar finns registrerade enbart i Jämtland av ca 35 000 gropar i hela Sverige.
En typisk fångstgrop i genomskärning. Illustration: Göran Boström
En rejäl älggrop i Glösasystemet. Vallen
av uppskottad jord syns
tydligt. Foto: Curt Lofterud